En ny Amnesty-rapport
[1] som tar upp EN sida av Zelinskiregimens brott i kriget men glömmer
bombningarna av civila och offentliga institutioner. Som dessutom pågick INNAN den 24 februari, från 2014-2022. Men rapporten är viktig för den
anklagar Zelinskiregimen för krigsbrott, enligt Genevèkonventionen om
krigsregler från 1949.
”Ukrainsk stridstaktik
äventyrar civilas säkerhet”
Ovanstående
citat är rubriken på den rapport som Amnesty International publicerade i
förrgår, den 3 augusti, 2022. Rapporten väckte ett ramaskri och Zelinski själv
lät som Bush Jr. när han efter (själv)attentatet den 11 september 2001
uttalade: ”Antingen är ni FÖR oss eller MOT oss”!
Rapporten tar upp en del av brotten mot
den Internationella Humanitära Rätten, som, enligt Wikipedia [1] handlar om ”den fjärde Genèvekonventionen (1949) som ska skydda civilbefolkningen
(icke-kombattanter) under krigstid”.
Men Amnestys rapport bekräftar vad
kritikerna av Zelinskiregimen har hävdat sedan den andra veckan av kriget; den
ukrainska krigsmakten går in i de civila samhällsområdena så som
bostadsområden, sjukhus, daghem, skolor och förvandlar dem till militära
garnisoner, militära logement och rena militära kommandocentraler.
JAG
MINNS MINA ÅR som reporter i Colombia (2000-2005) där militären och polisen
kritiserades av människorättsorganisationerna för att de väpnade styrkorna, som
i Colombia omfattar också poliskåren placerar sina regementen, garnisoner,
militärbaser eller polisstationer i stadskärnorna.
I städerna Arauquíta och Saravena, i
länet Arauca vid gränsen mot Venezuela hade polisen sin bas i centrum som FARC-
och ELN-gerillan besköt med sitt eget tillverkade artilleri, som inte hade en
speciell bra träffsäkerhet. Runt polisstationerna hade den militariserade
polisen byggt fortifikationer av sandsäckar. Bostadshusen runt polisstationerna
hade utrymts för att inte riskera livet.
I
STADEN MARIUPOL, SOM VAR en av de första städerna som de ryska trupperna riktade in sig
mot, förskansade sig och ockuperade den nazistiska Azovbataljonen, som ingår i
de väpnade ukrainska styrkorna de tre översta våningarna i stadens alla höghusområden.
Hyresgästerna beordrades till källaren och deras lägenheter kom att utnyttjas som
stridsvärn av Azovbataljonen där deras prickskyttar hade en fantastisk militär utsikt-
och position. De förvandlade dessa bostadshus till legitima militära mål och
när de tvingades retirera inför den militära övermakten satte de eld på
lägenheterna, berättar vittnena från dessa områden. Därav att dessa hus är
utbrända.
Amnestys rapport är så till vida en bra
rapport och slog ned som en obehaglig överraskning för de politiska och mediala
krafter som bedrivit en hänsynslös kampanj till förmån för Zelinskiregimen.
Denna å sin sida tappade huvudet och kontrollen och anklagade Amnesty för att
vara ett språkrör för Putin, en befängd anklagelse.
Dick
Emanuelsson, Tegucigalpa-Honduras
 |
| Nazistbataljonen Azov marscherar i Mariupol 2014 efter att ha ockuperat militärt den rysktalande staden. Därefter inleddes terrorn där tortyrkammare inrättades på stadens flygplats. Den 17 maj 2022 kapitulerade den och de ukrainska styrkorna som hade förskansat sig i underjorden i stadens stålverk, Azovstal. Då hade 80 procent av staden bostäder förstörts. |
Amnesty-rapport:
Ukrainsk stridstaktik äventyrar civilas säkerhet
- Militärbaser
inrättade i bostadsområden inklusive skolor och sjukhus
- Attacker inledda
från befolkade civila område
- Sådana kränkningar rättfärdigar inte på något
sätt Rysslands urskillningslösa attacker, som har dödat och skadat otaliga
civila
Ukrainska
styrkor har ställt civila i fara genom att etablera baser och använda
vapensystem i befolkade bostadsområden, inklusive i skolor och sjukhus, när de
avvärjde den ryska invasionen som började i februari, uppger Amnesty
International idag.
Sådan
taktik bryter mot internationell humanitär rätt och äventyrar civila, eftersom
de förvandlar civila föremål till militära mål. De efterföljande ryska attackerna
i befolkade områden har dödat civila och förstört civil infrastruktur.
”Vi
har dokumenterat ett mönster av ukrainska styrkor som sätter civila i fara och
bryter mot krigslagarna när de opererar i befolkade områden”, säger Agnès
Callamard, Amnesty Internationals generalsekreterare.
”Att
vara i en defensiv position fritar inte den ukrainska militären från att
respektera internationell humanitär rätt.”
Inte
varje rysk attack som dokumenterats av Amnesty International följde dock detta
mönster. På vissa andra platser där Amnesty International drog slutsatsen
att Ryssland hade begått krigsförbrytelser, inklusive i vissa områden i staden
Charkiv, hittade organisationen inga bevis för ukrainska styrkor som var
belägna i de civila områden som olagligt var föremål för den ryska militären.
Mellan
april och juli tillbringade Amnesty Internationals utredare flera veckor
med att undersöka ryska
bombningar i Charkiv-, Donbas- och
Mykolaiv-regionerna. Organisationen inspekterade
strejkplatser; intervjuade överlevande, vittnen och anhöriga till offer
för attacker; och genomförde fjärranalys och vapenanalys.
Under
dessa undersökningar hittade utredare bevis på att ukrainska styrkor inledde
attacker från befolkade bostadsområden och som baserat sig i civila byggnader i
19 städer och byar i regionerna. Organisationens Crisis Evidence Lab har
analyserat satellitbilder för att ytterligare bekräfta några av dessa
incidenter.
De
flesta bostadsområden där soldater befann sig var kilometer bort från
frontlinjerna. De fanns möjliga alternativ tillgängliga som inte skulle
utsätta civilbefolkningen för fara – som militärbaser eller tättbevuxna områden
i närheten, eller andra strukturer längre bort från bostadsområden. I de
fall som den dokumenterade, har Amnesty International inte kännedom om att den
ukrainska militären, som befann sig i de civila strukturerna i bostadsområdena
hade bett eller hjälpt de civila att evakuera närliggande byggnader – ett
misslyckande med att vidta alla möjliga försiktighetsåtgärder för att skydda
civila.
Video:
Ukrainska soldater härbärgerade i en skola:
Inleda
bombningar från befolkade civila områden
Överlevande
och vittnen till ryska bombningar i Donbas-, Charkiv- och Mykolaiv-regionerna
berättade för Amnesty Internationals utredare att den ukrainska militären hade
opererat nära deras hem runt tidpunkten för bombningarna och utsatt områdena
för vedergällningseld från ryska styrkor. Amnesty Internationals utredare
bevittnade sådant beteende på många platser.
Internationell
humanitär rätt kräver att alla parter i en konflikt undviker att lokalisera, i
största möjliga utsträckning, militära mål inom eller nära tätbefolkade
områden. Andra skyldigheter att skydda civila från effekterna av attacker
inkluderar att avlägsna civila från närheten av militära mål och ge effektiv
varning för attacker som kan påverka civilbefolkningen.
Mamman
till en 50-årig man som dödades i en raketattack den 10 juni i en by söder om
Mykolaiv berättade för Amnesty International: ”Militären bodde i ett hus
bredvid vårt hem och min son tog ofta med sig mat till soldaterna. Jag bad
honom flera gånger att hålla sig borta därifrån eftersom jag var rädd för hans
säkerhet. Den eftermiddagen, när bomben slog ned, var min son på gården
till vårt hem och jag var i huset. Han dödades på plats. Hans kropp
slets sönder. Vårt hem förstördes delvis.” Amnesty Internationals
utredare hittade militär utrustning och uniformer i huset bredvid.
Mykola,
som bor i ett höghusområde i en stadsdel i Lysychansk (Donbas), som upprepade
gånger drabbades av ryska attacker som dödade minst en äldre man, sa till
Amnesty International: ”Jag förstår inte varför vår militär skjuter från
städerna och inte från landsbygden.”
En
annan invånare, en 50-årig man, sa: ”Det finns definitivt militär aktivitet i
grannskapet. När det skjuts härifrån hör vi strax efteråt eldgivning
utifrån (d.v.s. från de ryska styrkorna, red. anm.).”
Amnesty
Internationals utredare såg hur soldater använde ett bostadshus cirka 20 meter
från ingången till det underjordiska skydd som användes av de boende där den
äldre mannen dödades.
I
en stad i Donbas den 6 maj använde ryska styrkor allmänt förbjudna och i sig
urskillningslösa klustervapen över ett område med mestadels en- eller
tvåvåningshus där ukrainska styrkor opererade med artilleri. Splitter
skadade väggarna i huset där Anna, 70, bor med sin son och 95-åriga
mamma.
Anna
sa: ”Splitter flög genom dörrarna. Jag var inne. Det ukrainska
artilleriet var nära mitt fält... Soldaterna var bakom fältet, bakom huset...
Jag såg dem komma in och ut... sedan började kriget... Min mamma är...
förlamad, så jag kunde inte fly.”
I
början av juli skadades en lantarbetare när ryska styrkor slog till mot ett
jordbrukslager i Mykolaiv-området. Timmar efter bomben bevittnade Amnesty
Internationals utredare närvaron av ukrainsk militärpersonal och fordon i
spannmålslagringsområdet, och vittnen bekräftade att militären hade använt
lagret, som ligger tvärs över vägen från en gård där civila bor och arbetar.
Medan
Amnesty Internationals utredare undersökte skador på bostadshus och angränsande
offentliga byggnader i Charkiv och i byar i Donbas och öster om Mykolaiv, hörde
de utgående eldgivning från ukrainska militära positioner i närheten.
I
Bakhmut berättade flera invånare för Amnesty International att den ukrainska militären
hade använt en byggnad knappt 20 meter tvärs över gatan från ett
bostadshus. Den 18 maj träffade en rysk missil byggnadens framsida och
förstörde delvis fem lägenheter och skadade närliggande
byggnader. Kateryna, en invånare som överlevde bomben, sa: ”Jag förstod
inte vad som hände. [Det var] krossade fönster och mycket damm i mitt
hem... Jag stannade här för att min mamma inte ville gå. Hon har
hälsoproblem.”
Tre
invånare berättade för Amnesty International att före bombningen hade ukrainska
styrkor använt en byggnad tvärs över gatan från den bombade byggnaden och att
två militärlastbilar stod parkerade framför ett annat hus som skadades när
missilen träffade. Amnesty Internationals utredare hittade tecken på
militär närvaro i och utanför byggnaden, inklusive sandsäckar och svarta
plastdukar som täckte fönstren, såväl som ny USA-tillverkad första
hjälpen-utrustning.
”Vi
har inget att säga till om vad militären gör, men vi betalar priset”, säger en
invånare vars hem också skadades i bombningen till Amnesty International.
Video: Två sjukhus i Donetsk, Folkrepublikens huvudstad med samma namn beskjutna. Den 5 augusti besköts sjukhuset No.17 i Kuibyshevsky-distriktet. Sjukhuset i Mariupol ockuperades av Azovbataljonen där patienter och personal kastades ut och sjukhuset förvandlades till ett stridsvärn.
Militärbaser
på sjukhus
Amnesty
Internationals utredare såg att ukrainska styrkor använde sjukhus som de
facto militärbaser på fem platser. I två städer vilade
dussintals soldater, malde omkring och åt måltider på sjukhus. I en annan
stad sköt soldater från och belägna nära sjukhuset.
Ett ryskt flyganfall den 28 april skadade två anställda vid ett medicinskt
laboratorium i en förort till Charkiv efter att ukrainska styrkor hade
upprättat en bas i området.
Att
använda sjukhus för militära ändamål är ett tydligt brott mot internationell
humanitär rätt.
 |
"Marianna, offer för det ryska folkmordet", skrev den spanska portalen "El Español", precis som den förkrossande majoriteten av väst´s medier. Men verkligheten var den motsatta, som det mesta i medierapporteringen om kriget i Ukraina. Mariana, i en intervju efter att hon fött och kommit i frihet talade ut, i likhet med oräkneligt antal vittnen som upplevde hur läkare, sjuksköterskor och patienter kördes ut från sjukhuset som förvandlades av Azovbataljonen till ett stridsvärn. Flagranta brott mot Genevèkonventionens fjärde artikel från Konventionen 1949. BB-sjukhuset i bakgrunden som den ukrainska armén förvandlade till en ny krigsfront.
|
Militärbaser
i skolor
Den
ukrainska militären har rutinmässigt upprättat baser i skolor i städer och byar
i Donbas och i Mykolaiv-området. Skolor har varit tillfälligt stängda för
elever sedan konflikten började, men i de flesta fall låg byggnaderna nära
befolkade civila stadsdelar.
Vid 22 av 29 besökta skolor hittade Amnesty Internationals utredare antingen
soldater som använde lokalerna eller hittade bevis på nuvarande eller tidigare
militär aktivitet – inklusive närvaron av militära uniformer, kasserad
ammunition, arméns ransoneringspaket och militärfordon.
Ryska
styrkor slog till mot många av de skolor som används av ukrainska
styrkor. I minst tre städer flyttade ukrainska soldater till andra skolor
i närheten efter rysk bombning av skolorna, vilket satte de omgivande
stadsdelarna i riskzonen för liknande attacker.
I
en stad öster om Odesa bevittnade Amnesty International ett brett mönster av
ukrainska soldater som använde civila områden för logi och som rastplatser,
inklusive att parkera pansarfordon under träd i endast civila bostadsområden
och använda två skolor i tätbefolkade bostadsområden. Ryska attacker nära
skolorna dödade och skadade flera civila mellan april och slutet av juni –
inklusive ett barn och en äldre kvinna dödades i en raketattack mot deras hem
den 28 juni.
I
Bakhmut använde ukrainska styrkor en universitetsbyggnad som bas när en rysk
attack inträffade den 21 maj och enligt uppgift dödade sju
soldater. Universitetet ligger i anslutning till ett höghus som skadades i
bombningen, tillsammans med andra civila hem cirka 50 meter bort. Amnesty
Internationals utredare hittade resterna av ett militärfordon på innergården
till den bombade universitetsbyggnaden.
Internationell
humanitär rätt förbjuder inte specifikt parter i en konflikt att förlägga sig i
skolor som inte är i session. Militärer har dock en skyldighet att undvika
att använda skolor som ligger i närheten av hus eller flerbostadshus fulla av
civila, vilket sätter dessa liv på spel, om det inte finns ett tvingande
militärt behov. Om de gör det bör de varna civila och vid behov hjälpa dem
att evakuera. Detta verkade inte ha hänt i de fall som granskats av
Amnesty International.
Väpnade
konflikter hämmar allvarligt barns rätt till utbildning, och militär användning
av skolor kan resultera i förstörelse som ytterligare berövar barn denna rätt
när kriget tar slut. Ukraina är ett av 114 länder som har
godkänt Safe Schools Declaration ,
ett avtal för att skydda utbildning i väpnade konflikter, som tillåter parterna att
använda övergivna eller evakuerade skolor endast där det inte finns något
hållbart alternativ.
Urskillningslösa
attacker av ryska styrkor
Många
av de ryska anfallen som Amnesty International dokumenterat under de senaste
månaderna utfördes med i sig urskillningslösa vapen, inklusive internationellt
förbjudna klustervapen,
eller med andra explosiva vapen med storområdeseffekter. Andra använde
styrda vapen med olika nivåer av noggrannhet; i vissa fall var vapnen
tillräckligt precisa för att rikta in sig på specifika föremål.
Den
ukrainska militärens praxis att lokalisera militära mål inom befolkade områden
motiverar inte på något sätt urskillningslösa ryska attacker. Alla parter
i en konflikt måste hela tiden skilja mellan militära mål och civila föremål
och vidta alla möjliga försiktighetsåtgärder, inklusive val av vapen, för att
minimera civil skada. Urskillningslösa attacker som dödar eller skadar
civila eller skadar civila föremål är krigsförbrytelser.
”Den
ukrainska regeringen bör omedelbart se till att den placerar sina styrkor borta
från befolkade områden, eller bör evakuera civila från områden där militären
verkar. Militärer bör aldrig använda sjukhus för att engagera sig i
krigföring, och bör endast använda skolor eller civila hem som en sista utväg
när det inte finns några hållbara alternativ, säger Agnès Callamard.
Amnesty
International kontaktade det ukrainska försvarsministeriet med resultaten av
forskningen den 29 juli 2022. Vid tidpunkten för publiceringen hade de ännu
inte svarat.
Källa:
https://www.amnesty.org/en/latest/news/2022/08/ukraine-ukrainian-fighting-tactics-endanger-civilians/
KONTAKT:
E-post: dickema@gmail.com
Blog: https://dickema24.blogspot.com/?m=0
Facebook: https://www.facebook.com/dick.emanuelsson.3
YouTube: https://youtube.com/c/DickEmanuelsson
Vimeo: https://vimeo.com/dickmirian
Twitter: @EmanuelssonDick
Telegram (sve): https://t.me/dickema51
Telegram (esp): https://t.me/dickem
