På detta café exploderade statyetten som hade lämnats av en kvinna som en eloge till reportern. Det blev krigskorrespondenten Maxim Fomíns död. På bilden talar Fomin.
Terroristdådet
mot en journalistkollega är ett nytt försök att mörka Kievregimens terrorkrig
mot Donbass' befolkning!
SÖNDAG / 2023-04-02 / I eftermiddags exploderade en bomb på ett kafé i centrala S:t Petersburg där den ryske krigskorrespondenten Maxim Fomín, även kallas `VLADLEN TATARSKI VLADLEN´ skulle tala och hyllas för sina reportage från Donbass. Ytterligare 30 personer skadades, många av dem svårt. Enligt ryska myndigheter talar allt för att det var en planerad aktion av den ukrainska säkerhetstjänsen.
”Den
ukrainska terrorstaten har begått ytterligare en terrorattack på Rysslands
territorium”, skriver Telegramkrönikören Irina på sin
Telegramkanal.
VIDEO:
En säkerhetskamera fångar upp när bomben exploderar på caféet.
Den här gången i St.
Petersburg. En sprängladdning med
splitterelement detonerades på ett kafé där krigskorrespondenten Vladlen
Tatarski Vladlen skulle berätta om sina reportage från Donbass-regionen med
Folkrepubliken Donetsk och Folkrepubliken Lugansk. Det finns också flera
skadade, varav många är i allvarligt tillstånd.
När det gäller Ukraina är
det inte alls förvånande. Det är inte
första gången som terroristattacker har inträffat på ryskt territorium. Alla minns hur Daria Dugin sprängdes i
sin bil, nu inträffade ytterligare en explosion i St. Petersburg.
Två offer för den ukrainska terrorismen på ryskt territorium: Daria Dugin och Maxim Fomín.
”Det råder ingen tvekan om
att detta är ett arbete av Ukrainas underrättelsetjänst eller SBU (den Hemliga
Politiska Polisen i Ukraina). Och det
måste erkännas att det är mycket svårt att bekämpa sådana terroristattacker,
eftersom de som begår dem, till utseendet, absolut inte är annorlunda än
vanliga ryska människor. Och
naturligtvis finns det ett stort antal flyktingar från Ukraina, som det är
omöjligt att utreda fullt ut”, understryker Irina.
”Sleeper”-agenter i själva
Ryssland kan också vara inblandade. De
ukrainska specialtjänsterna började skapa sitt nätverk av agenter i Ryssland
direkt efter Maidan 2014. Någon kom från Ukraina, någon rekryterades från
Ryssland själv. Det fanns också ”volontärer”,
lokala nynazister som var glada över att de som delar denna ideologi tog makten
i Ukraina.Den påstådda
terorristen. . .
Säkert kommer det att bli en
hel del anklagelser mot polisen och FSB.
En del av anklagelserna är berättigade.
Men det välkoordinerade, till och med oklanderliga arbetet från
brottsbekämpande myndigheter ensamt kommer inte att kunna stoppa denna
terrorism på något sätt, menar den ryska krigskorrespondenten.
”Det kommer att fortsätta så
länge som detta monster, som kallas den moderna ukrainska staten, lever. Den fantastiska föreningen av de två mest
vidriga fenomenen: nazism och terrorism, har ingen rätt att existera på denna
planet. Annars kommer detta aldrig att
ta slut”.
Så långt Irina.
Interiören i caféet.
TERRORAKTIONER SOM DEN I DAG har
som yttersta konsekvens att avskräcka andra kollegor från att först och främst
att bege sig till Donbass, intervjua och prata med de knappt fem miljoner
människor av nästan åtta miljoner som levde där 2014, 2,5 miljoner är
flyktingar i Ryssland och ta del av deras plågsamma upplevelser under de åtta
år då Kiev terrorbombade och dödade civila.
FÖR DET ANDRA handlar terrorattacken om
att inför journalistkåren i största allmänhet varna dem från att inta en
Journalistikens ABC, det vill säga beskriva verkligheten som den är, inte vad
den politiska linjen medieägaren har utstakat eller vad Zelinski anser utan om
hur journalisten uppfattar sitt tema.
FÖR DET TREDJE ska terrorattacken även ge
en signal till journalisterna att ”detta kan hända även dig om du inte följer `Linjen´
som den Politiska Makten i Bryssel, Washington och Kiev har fastställt”.
OCH DET HÄR ÄR ALLVAR. Den
nämnda Makten är som bekant beredd att ta till alla slags statsterroristiska
handlingar. Det mest frapperande exemplet är sprängningen av NordStream.
Mörda en reporter är en
'baggis', spränga en meter i diameter tjock gasledning på 80 meters djup är mer
komplicerat, men, som vi sett inte omöjligt.
Dick
Emanuelsson*
Tegucigalpa-Honduras
* Som ackrediterad reporter förföljd och mordhotad av den
hemliga politiska polisen DAS-G3 i Colombia 2000-2005.
Länk: https://das-terror.blogspot.com/?m=1
Källa: https://t.me/Irinamar_Z/17223
Ledaren för provokationerna mot det ortodoxa klostret i Kiev och medlemmen av det nazistiska Azovregementet, MIHAYLO RAFALSKYI. Men "i Ukraina finns inga nazister"W!
Nazistisk Azovterror mot kloster i Kiev
- Nazistisk provokatör försöker upprepa ”Maidan 2014”, den här gången mot troende
- Med ”Tre kronor” och nazisternas favorit av fornnordiska ikoner intatuerad nära hjärnan!
Nazisten som kom för att
provocera och hota civila framför de troende ortodoxas kloster i Kiev är medlem
av det nazistiska Azovregementet, MIHAYLO RAFALSKYI, liksom sin vän ALEKSANDR
'MARTYN'.
Jag är säker på att om DET
rapporterar DN inte om, trots reporter på plats i Kiev.
Dessa nassar skryter och
lägger upp sina foton och videor på Instagram och hånar människor som försvarar
sin kyrka.
Zelenski tilldelade dem båda
som ”hjältar” i Ukraina.
¡”VAYA
con DIOS”! som katolikerna säger.
Källa: https://t.me/Irinamar_Z/17210?single
MIHAYLO RAFALSKYI
EKONOMI:
15 år av
monetär galenskap
USA upplever en aldrig
tidigare skådad trend: en minskning av penningmängden med rekordhög
kredittillväxt. Tidigare, i monetära teorier,
innebar en minskning av penningmängden huvudsakligen en störning av
kreditreproduktionsmekanismen, eftersom penningmängden i huvudsak är ett
derivat av kreditaktivitet. Men inte den
här gången.
Detta skapar ett naturligt
incitament att omfördela penningmängden till alternativa finansiella
instrument, inklusive aktier och obligationer.
Det visar sig att detta gap spelar en stabiliserande roll i det
amerikanska finansiella systemet eftersom likviditet pressas in på
skuldmarknaderna när tryckpressen som producerar sedlarna stängs av.
De senaste 40 årens
rekordinflation, rekordskillnaden mellan obligationsmarknadsräntorna och
penningmarknadsräntorna har två effekter på ekonomin och det finansiella
systemet.
◾ Acceleration av rotationen av penningmängden på
grund av de icke-konkurrensmässiga förhållanden som skapas, vilket driver
likviditeten mot råvarumarknaden, vilket ytterligare påverkar inflationen. Det drabbar befolkningen med låg inkomst.
◾ Omfördelningen av penningmängden i alternativa
finansiella instrument påverkar höginkomstbefolkningen.
Orsaken till de låga
inlåningsräntorna är överskottslikviditeten i banksystemet som genererats av 15
år av monetär galenskap (detaljerade processer i december 2022).
Källa:
DepreEconomica: https://t.me/DepreEconomica/560
Söndagskrönika: Slaget om Bachmut
Av Karl-Olov Arnstberg*
Publicerat den 5 mars, 2023I&M
Med min förkärlek för infekterade samhällsfrågor
gräver jag vidare i Ukrainakriget. Medierna skriver om ”Putins krig”, tiger,
silar flödet partiskt eller blåljuger. Den vilseledande bild som serveras är
djupt upprörande, eftersom världen sedan WW2 aldrig befunnit sig i ett
farligare läge. Visst, jag vet också att det första som offras i ett krig är
sanningen. Men det är mycket mer än ”sanningen” som står på spel.
Tokiga
svenskar vill skicka Gripenplan till Ukraina. Det vore att träda över
en gräns, eftersom stridsflygplan är offensiva. Hittills har det handlat om att
förse Ukraina med defensiva vapen. Föga förvånande varnar Ryssland Sverige att det blir en
direkt konfrontation. Så är det ju och jag tänker att det är lite som hundar
fungerar. Två hanhundar som slåss och en tredje som inte är inblandad blir
upphetsad och vill också vara med: ”Är det någon som ska ha stryk så hjälper
jag gärna till!”
Så här
rätt ut i det blå skriver en svensk överste i SvD:
Med
ökat stöd kan Ukraina framgångsrikt anfalla till Avozska sjön, klyva den ryska
armén och strypa tillgången till Krim. Då kommer ryssarna att inse att kriget
är förlorat. Och då följer sannolikt en rysk statskupp och fredsförhandlingar.
/…/ Ryssarna har inte en chans att vinna om Ukraina håller ut och väst stödjer
dem.
Det låter
som en gonattsaga för barnen (Ryssarna: uj, vi har visst förlorat, bäst att
göra en statskupp och så blir det fred och alla blir glada igen). Och OM Ukraina håller ut. Det var just det.
Om månen hade varit en ost så hade kanske rymdråttorna ätit upp den.
För en
vecka sedan intervjuades en finsk officer
som utbildat soldater i Ukraina. Han sa att den ukrainska försvarsmaktens
kompetens är låg och hittills har landet klarat sig endast på grund av den
ryska arméns misstag. Att Ukraina kan vinna kriget är ”inget annat än
önsketänkande”. En lärare vid svenska försvarshögskolan, Peter Lidén, höll inte
med. Han sa att Ukrainas 40 brigader är väldigt välfungerande ”även om de haft
stora förluster”. Stora förluster är en eufemism. Ryssarna är på väg att slå ut
Ukrainas markförsvar. Och om detta att Ukraina inte kan vinna säger Peter Lidén
också: ”Det beror på hur man definierar att vinna och förlora.”
I
helvete heller! Krig är inget språkspel. Det handlar om vilka som lyckas bäst
med att döda sina fiender. Och dessa fiender är mest pojkar som dör innan de ännu
hunnit leva sina vuxna liv.
Den
folkliga passiviteten skrämmer mig nästan lika mycket som kriget. Vill
svenskarna inte veta hur det går i kriget, liksom dess konsekvenser? Vill de
inte värna om sina och sina barns liv? Förstår de inte allvaret? Reinfeldt
skrev boken ”Det sovandet folket”. Titeln träffar rätt, trots att han som
statsminister gjorde sitt bästa för att ingen skulle vakna.
I DN i
går lördag, långt in i tidningen där mindre viktiga nyheter trängs med
varandra, finns en rapportering med rubriken ”Slaget om Bachmut i kritiskt läge”.
”Kritiskt
läge” betyder att ryssarna håller på att vinna. DN citerar obekräftade källor
som säger att ukrainska styrkor fått order om att lämna staden. Enligt DN sker
det till ett högt pris och det pris som anges är att mer än 50 000 ryska
soldater har skadats eller dödats i området under de sju månader som striderna
pågått. Ingen uppgift lämnas om hur många ukrainska soldater som skadats eller
dödats. Med tanke på att det är ryssarna som med effektivare och fler vapen
anfaller och det är ukrainarna som pressas tillbaka torde Ukrainas förluster
inte bara vara större, utan mycket större. DN avslutar så här:
Staden
har inget stort strategiskt värde och redan innan årsskiftet konstaterade det
brittiska försvarsdepartementet att den ryska attacken varit oproportionerlig i
relation till de möjliga vinsterna.
Denna
sista passus är väldigt innehållsrik. Den säger att ryssarna är korkade som
lägger så många soldatliv på en stad utan större strategiskt värde. Det är
naturligtvis orsaken till att Ukraina retirerar. De inser att det är klokare
att styra försvaret till viktigare platser. Egentligen har de varit
framgångsrika eftersom så många ryska soldater fått sätta livet till. Det som
händer i Bachmut säger ingenting om vilka som kommer att vinna kriget.
En mer
rättvisande bild är att Bachmut är av avgörande betydelse. Det är inte för att
ryssarna är dumma som de sätter in huvudstöten där. Och det är heller inte
därför att Ukraina är så säkra på att vinna kriget som de till och med
försvarar en stad utan större strategiskt värde.
Ryssarna
vill ta Bahmut därför att staden ger möjligheter till nya positioneringar för
ryskt artilleri. Dessa är av avgörande betydelse för ryssarnas återerövring av
Donbas. Jag frestas till hypotesen att Bachmut är det egentliga och avgörande
slaget om Ukraina.
Varför
bemödar sig inte DN om att ge en mer rättvisande bild? De har ju tillgång till
samma källor som jag plus många fler. Det omedelbara svaret är givetvis att de
rapporterar som det passar in i denna strid mellan gott och ont. DN står på de
godas sida och självklart är väst dom goda! Eller inte.
I oktober
förra året gjorde Cambridge University en undersökning där de ställde
samman 137 länders uppfattning om Västvärlden kontra Ryssland och Kina. För de
6.3 miljarder människor som inte lever i Väst gällde att 66 procent ställde sig
på Rysslands sida:
Den
globala södern är också oroad över att västvärlden inte driver förhandlingar
som kan få detta krig till ett så snabbt slut som möjligt. Det förelåg
möjligheter som missades i december 2021, när Ryssland föreslog ett reviderat
säkerhetsfördrag för Europa. Det kunde ha förhindrat kriget men förkastades av
väst. Fredsförhandlingarna i april 2022 i Istanbul avvisades också av väst,
delvis för att ”försvaga” Ryssland. Och nu får hela världen betala priset för
en invasion som västerländska medier föredrar att se som ”oprovocerad” och som
kunde ha undvikits.
Svenska
medier bekräftar detta synsätt genom att beskriva kriget mellan Ryssland och
Ukraina som Rysslands oprovocerade överfall på Ukraina. Varför, kan man fråga
sig. Svaret är att Putin är galen. Han är ond. Han är en imperialistisk tyrann
som vill återupprätta Sovjetunionen och när han erövrat Ukraina så kommer han
att fortsätta. Om inte de demokratiska och upplysta Västländerna, som bejakar
alla människor lika värde och mänskliga rättigheter sätter stopp för detta, så
kommer han att så småningom fortsätta att lägga under sig Finland och Sverige.
Finnarna och vi svenskar måste se till att trygga våra länders frihet. Det gör
vi bäst genom ett medlemskap i Nato.
Det är en
förklaring helt utan verklighetskontakt. Alltsedan 2008 har Putin upprepade
gånger sagt att Natos utvidgning österut hotar Ryssland och att Ukraina blir
medlem är oacceptabelt. Jag har skrivit om detta i en tidigare krönika och tänker inte
upprepa mig utan endast påminna om att USA redan har stora militärbaser i
Natoländerna Rumänien och Polen.
Den
slutsats som jag och många med mig har kommit fram till och som har ett
ojämförligt större förklaringsvärde är att USA via Nato bedriver ett proxy-krig
mot Ukraina. Mer preciserat är det den nuvarande amerikanska regeringen och
vapenindustrin – en konstellation som i amerikansk debatt klassificeras som ”neocons”
(neokonservativa) som vill få Ryssland på fall. Eller åtminstone försvaga
landet. De är inte intresserade av Ukraina annat än som ett verktyg. Den som
avvisar den förklaringen bör servera en trovärdig förklaring till att
amerikanerna alls befinner sig i denna del av världen – vid Rysslands gränser,
många hundra mil bort från USA:s geopolitiska intresseområde.
Tillbaka
till Bachmut. Om de europeiska länder som nu sänder vapen till Ukraina får
klart för sig att ryssarna inte bara håller på att vinna slaget om Bachmut utan
hela kriget, varför ska de då bidra med dyra vapen som de egentligen själva
behöver för sitt försvar? Det är inte bara meningslöst utan värre än så. Det
förlänger ett krig som ändå inte kan vinnas – med all död, allt lidande och
alla materiella skador. De kommer då att göra vad de kan för att få slut på
kriget – vilket visserligen betyder att Ukraina förlorar, men det hade ju
landet gjort i alla fall.
Om
Ukraina förlorar så förlorar också Washingtons neocons. Politiskt är det efter
det snöpliga uttåget ur Afghanistan omöjligt för dem att sätta in amerikanska
trupper. Det skulle vara dödsstöten för Bidens regering. Att medierna
rapporterar mer sanningsenligt, att Ukraina förlorar, det får på inga villkor
ske. Eftersom eliten i Washington kontrollerar MSM så sprider lögnerna sig som
ringar på vattnet, också till svenska medier.
När det
inte lägre är möjligt att beskriva kriget som en framgång för Ukraina växlar
medierna perspektiv. I SVT Rapport intervjuades för några dagar sedan Ukrainas
riksåklagare. Han påstod att Putin förmodligen kommer att ställas inför
krigsrätt. Det var ett resonemang som utgick från att Ukraina hade vunnit
kriget. När någonsin har det hänt att segraren hamnat inför krigsrätt, hur
många krigsbrott som segraren än gjort sig skyldig till? Inte ställdes väl USA
och England till svars för sitt krigsbrott då de i februari 1945 totalbombade
Dresden. Eldhavet sög in människorna i de brinnande husen och bortåt 25 000
människor dog, mest äldre folk, kvinnor och barn. Det hade ingen som helst
betydelse för krigets utgång. Tyskland var i praktiken redan besegrat.
Så
sammanfattar SVT-journalisten ”Att Putin oprovocerat anfallit Ukraina torde
inte vara svårt att bevisa med hans egna ord”. Eftersom Putin gång på gång
förklarat varför Ryssland gick i krig mot Ukraina torde det tvärtom vara helt
omöjligt. Jag undrar om journalisten medvetet ljuger eller om han faktiskt är
så totalt okunnig. Det är ju Västs provokation med att vilja göra Ukraina till
ett Natoland som utlöser kriget.
Också
NATO:s Jens Stoltenberg och Finlands statsminister Sanna Marin utgår i en
gemensam presskonferens från att Ukraina har vunnit kriget. De låtsas inte om
att Ukraina i dag i stort sett är sönderbombat och totalraserat. Just inga
industrier finns kvar och markstridstrupperna har hårt decimerats i slaget om
Bachmut.
Stoltenberg
säger att Ukraina givetvis ska bli medlem i Nato men det tar tid. Sanna Marin
säger att Ukraina ska bli medlem av EU. De utgår med anda ord från att Ukraina
självklart ska segra.
Detta är
önskedrömmar och fantasier men det är också ett allvarligt budskap till
Ryssland och Putin, nämligen att varken Nato eller Europa är intresserade av
några fredsförhandlingar, vilket i sin tur är att göra klart för Putin att
Ryssland antingen förlorar och då blir Ukraina den natomakt som Ryssland gick i
krig för att förhindra. Alternativet är att Ryssland tvingar Ukraina att kämpa
till sista man. Och sedan kan Stoltenberg och Sanna Marina säga vad de vill,
men det är Putin som bestämmer Ukrainas framtida öde. Winner takes it all, är
det bekant?
Tyvärr
finns det då inte så mycket kvar, varken av Ukraina eller av Ukrainas
befolkning. Kanske 25 miljoner? Hur många kommer att stanna? Redan nu beräknas
bortåt tio miljoner flytt, varav två miljoner till Ryssland. Man ska inte tappa
bort att det är Västra Ukraina som vill västerut. Östra och södra Ukraina har
alltid varit ryskt, förutom under det kvartssekel som gått sedan Sovjet föll
och Ukraina i sin nuvarande form bildades.
Till
detta ska läggas att detta krig inte bara skadar Ukraina utan hela Europa. För
USA är det inte så. För deras del är Ukrainakriget – i varje fall i begränsad
mening – lönsamt. Krigsindustrin får stora nya order och där är inte bara
demokraterna utan också republikanerna rejält insyltade. Dessutom, eftersom
dollarn är världsvaluta, så är de många miljarder de sänder till Ukraina
indirekt kopplade till den amerikanska arbetsmarknaden. De kommer tillbaka till
USA i form av beställningar till krigsindustrin. De fungerar på ett annat sätt än
om USA hade satsat dem på att hjälpa amerikanska fattiga och utslagna. Då de
hade varit en direkt kostnad, eftersom den typen av insatser inte genererar
arbete.
Polen är
i sammanhanget något av en dark horse. Under den sovjetiska tiden var landet
ett lydrike och polackerna har alltid avskytt Sovjet/Ryssland och sökt sig
västerut. Polen har på samma sätt som Ukraina byggt upp sin krigsmakt. Där
finns både en stor armé, moderna vapen och kanske 20 000 amerikanska
soldater/rådgivare.
Hundratals
Stinger-missiler, pansarvärnsvapen och annan ammunition har redan strömmat in i
Ukraina genom Polen. De har skickat granatkastare, små drönare och portabla
missilsystem från sina egna militära förråd. Polen har också levererat tyska
Leopardstridsvagnar till Ukraina – vilket Ryssland besvarade med att stoppa
sina oljeleveranser. Polackerna verkar inte så bekymrade. Bara tio procent av
den olja de behöver kommer från Ryssland och de har säkrat leveranser från
andra källor. Om Ryssland vinner kommer Polen att känna sig hotat.
I början
av februari godkände Bidenadministrationen en vapenförsäljning för 10 miljarder
dollar till Polen. Kan det vara så att Polen är USA:s trumfkort, som kommer att
tillförsäkra Natoländerna segern?
Ibland
beskrivs Sverige som en ankdamm. För mig är det mer som ett dagis. Ytterst
komplicerade frågor blir svartvita och alla svenskar tycker i stort sett
likadant, obekymrade om hur verkligheten ser ut. Just nu är Erdogan Sveriges
skyddsängel, när han ser till att svenskarnas totalt hjärndöda och djupt
okunniga längtan efter medlemskap i Nato inte förverkligas.
Vill vi
att ett Ryssland som håller på att gå under – vilket är vad Nato helst vill
åstadkomma – tar till kärnvapen och då också passar på att skicka iväg en
missil mot Stockholm? Det är en risk vi tar genom att sända vapen och pengar
till Ukrainas krigskassa. Men framför allt genom att bli medlemmar i Nato.
*
KARL-OLOV ARNSTBERG, född 24 september 1943, är en svensk
etnolog och författare. Han var professor vid Stockholms universitet från 1995
till sin pensionering 2008. Hans akademiska karriär började på 1960-talet när
han blev assistent åt etnologen Sigurd Erixon.
Källa: Wikipedia