Translate

torsdag 17 november 2022

Var nedskjutningen av det malaysiska passagerarplanet 2014 också en provokation liknande den mot Natomedlemmen Polen?

Delar av flygkroppen som bevakas av milissoldater från Fpljrepubliken Donetsk som överlämnade de "svarta lådorna" till den internartionella utredningsgruppen.

 


Var nedskjutningen av det malaysiska passagerarplanet 2014 också en provokation liknande den mot Natomedlemmen Polen?

Nedanstående artikel är från gårdagens edition av Sputnik News, i Sverige och EU förbjuden för läsarna i Sverige.

Men det är en oerhört intressant artikel som innehåller detaljer och uppgifter som i dag, när domen presenterats till största delen förtigs av de svenska medierna.

Det är motivet för att ”Censurens Järnridå” har dragits ned för de europeiska medborgarna.

D.E.

 

Fallet med nedskjutningen av Boeing MH17 efter åtta år av utredningar

SPUTNIK NEWS / 2022-11-16 / Den 17 november 2022 väntas distriktsdomstolen i Haag meddela ett förhandsavgörande i fallet med nedskjutningen av Malaysia Boeing-flyg MH17, som sköts ner över Donbass 2014. Kommer detta att vara slutet på åtta år av utredningar?

[KOMMENTAR: Domstolen dömde tre av de fyra huvudmisstänkta till livstids fängelse i sin frånvaro].

Ett Malaysia Airlines Boeing 777-200ER passagerarplan på väg från Amsterdam, Nederländerna, till Kuala Lumpur, Malaysia, kraschade den 17 juli 2014 i östra Ukraina. Alla 283 passagerare och 15 besättningsmedlemmar, medborgare i tio länder, dödades.

De brinnande resterna av planet hittades på mer än 15 kvadratkilometer av territorium som kontrollerades av de väpnade enheterna i den då utropade folkrepubliken Donbass (DPR). Versionen att passagerarplanet träffades av en luftvärnsmissil lades omedelbart fram som orsak till olyckan. De ukrainska myndigheterna och företrädare för DPR-milisen skyllde på varandra direkt efter händelsen.



Utredning startade

Dagen efter tragedin, den 18 juli 2014, föreslog Interstate Aviation Committee (CIEA) att en kommission skulle inrättas för att undersöka olyckan under överinseende av International Civil Aviation Organization (ICAO), vilket innebar att de svarta lådorna skulle överlämnas. Samma dag anlände medlemmar av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) särskilda övervakningskommission i Ukraina till området för att observera situationen.

Den 21 juli antog FN:s säkerhetsråd enhälligt resolution Nr. 2166 om Boeing-olyckan i Ukraina och krävde en grundlig och oberoende utredning av tragedin. Eftersom de flesta av offren var nederländska medborgare fick landet rätten att utreda olyckan i samarbete med FN, CIEA, ICAO, Malaysia, Australien, Tyskland, USA och Storbritannien.

Den 22 juli 2014 överlämnade representanter för Donetsks stadsförvaltning, i närvaro av OSSE:s observatörer och journalister, de svarta lådorna de hittat till malaysiska flygexperter. Dessa överlämnades sedan till experter i Nederländerna, som i sin tur bad brittiska experter från ICAO Farnborough Laboratory och CIEA att dechiffrera dem.

Den 24 juli uppgav de brittiska myndigheterna att de inte skulle publicera uppgifterna från flygregistratorns utskrifter, vilket överlämnades till de nederländska myndigheterna att göra.

Den 8 augusti 2014 kom Ukraina, Nederländerna, Belgien och Australien överens om att information om olycksutredningen endast skulle offentliggöras med DE FYRA LÄNDERNAS GODKÄNNANDE. Som ett resultat fick Ryssland INTE tillgång till de Svarta-lådornas inspelningar.



Preliminära versioner och slutsatser

Den 9 september 2014 publicerade den nederländska säkerhetsstyrelsen de preliminära resultaten av olycksutredningen, och angav att ”flygplanet sönderföll i luften, troligen som ett resultat av strukturella skador orsakade av extern påverkan av flera högenergiobjekt”. Samtidigt upptäcktes inga tekniska fel i flygplanssystemen eller besättningsfel.

Den 13 oktober 2015 informerade experter från Almaz-Antey-konsortiet, tillverkare av Buk SAM-systemet, media om resultaten av ett fullskaligt experiment för att simulera flygkraschen som genomfördes inom ramen för deras egen utredning av tragedin av MH17. Rapporten indikerade att Boeing kan ha blivit nedskjuten av en missil av den gamla 9M38-modifieringen av Buk SAM-systemet. Dessa missiler drogs tillbaka från stridstjänst i Sovjetunionen 1986 och användes fortfarande av den ukrainska försvarsmakten vid tidpunkten för MH17-olyckan. 

Konsortiet fastställde också projektilens bana. Enligt experimentet avfyrades missilen från staden Zaroshchenskoe, som ockuperades och KONTROLLERADES AV DE UKRAINSKA VÄPNADE STYRKORNA vid tidpunkten för olyckan.

Samma dag lämnade Nederländerna in den slutliga rapporten från undersökningen, som angav att stridsspetsen till 9M38-missilen som avfyrades av Buk SAM-systemet från ett område på cirka 320 kvadratkilometer i östra Ukraina, exploderade till vänster om cockpitpiloten, vilket orsakade förstörelsen av planet mitt under flygningen. Kommissionen fastställde dock inte den exakta platsen för missiluppskjutningen.

Som den ukrainska sidan önskade, var det alltså inte möjligt att tillskriva milismännen (i Folkrepubliken Donetsk, övers. anm.) ansvaret för Boeing-olyckan, där 298 personer dog.



Och vilka är domarna?

I september 2016 offentliggjordes olycksutredningens slutsatser. Dessa tydde på att planet sköts ner av en missil som avfyrats från det ryska Buk SAM-systemet. Enligt versionen av internationella utredare överlämnades denna bärraket till den östra ukrainska milisen. Slutsatserna baserades på vittnesmål från lokala medborgare från den ukrainska sidan. Ryska myndigheter hävdar att missilen som sköt ned flygplanet levererades till Ukraina under sovjettiden och har funnits där sedan dess. 

Fallet har ignorerat alla bevis i den ryska versionen. Även om det märkligaste med allt detta är att utredningen inte utnyttjade informationen om resultaten av ett fullskaligt experiment öppet demonstrerat av Almaz-Antey, skaparen av Buk SAM-systemet, som tydligt visade från vilken sida missilen flög.

 

I JUNI 2019 INLEDDE ETT GEMENSAMT utredningsteam bestående av åklagare och brottsbekämpande tjänstemän från Australien, Belgien, Malaysia, Nederländerna och Ukraina ett brottmål mot en ukrainsk medborgare och tre ryssar som tjänstgjorde i Donetsk och anklagade dem för att avsiktligt ha avfyrat en missil mot ett civilt flygplan. I december förra året begärde den nederländska åklagarmyndigheten livstids fängelse för dem. De förnekar alla sin skuld.

Åklagarmyndighetens argument var bara några inspelningar av radioavlyssningar från Ukrainas säkerhetstjänst.

Intressant nog skickade det rättsliga utredningsteamet två gånger en begäran till USA-myndigheterna och begärde data från satellitbilder som förmodas ägas av USA och som skulle kunna bekräftaplatsen för avfyrandet av missilen. Men USA vägrade att göra det.

Ryska myndigheter har upprepade gånger förnekat anklagelser om rysk inblandning i den malaysiska flygolyckan i östra Ukraina. Från början tilläts Ryssland INTE delta i någon fas av utredningen och de ryska satellit- och radarbilderna som de tillhandahöll efter tragedin togs inte i beaktande.

Dessutom förblev begäran från den ryska sidan om att studera samtalen mellan Boeing-piloterna och den ukrainska flygledaren som guidade MH17 obesvarad, vilket kunde ha förklarat den första kursförändringen av linjefartyget och dess inträde i stridszonen.

Redan dagen efter olyckan sa den ukrainska kontrollanten upp sig, varefter hans spår oåterkalleligen förlorades. Därför har Ryssland all anledning att misstänka att det gemensamma utredningsteamet utsåg den skyldige redan innan utredningen inleddes.

Källa: FÖRBJUDEN I SVERIGE. Använd VPN!

https://sputniknews.lat/20221116/el-caso-del-derribo-del-boeing-mh17-tras-8-anos-de-investigacion--1132485747.html