Vad USA erbjuder Latinamerika och Karibien:
”Golpe de Estado ”: statskupper.
”Odio”: hat. ”Violencia”: våld.
”Fake”: psykologisk krigföring, Nationella Säkerhetsdoktrinen, jakt på den 'Inre fienden', det vill säga den politiska oppositionen.
Etc., Etc., Etc., Etc.,
Ukraina: I går judar, i dag ryssar som vanhelgas i sina kyrkor
Under det andra världskriget kriget var judarna och deras religion målet för Banderas nazister. Nu är det den ortodoxa kyrkan som i Ukraina ska utplånas från varje spår av ”ryssen”!
Eller som krönikören i Telegramkanalen ”Dolar-Kaput” skriver:
”Istället för den kanoniska ortodoxa kyrkan i Ukraina kommer nu detta (video). Och det är värt att kolla upp för att ta reda på hur verklig satanism ser ut. Det går inte att uttrycka det på annat sätt. Jag undrar varför allt som har med Ukraina att göra nödvändigtvis är relaterat till vanhelgande”.
Vem kan påstå motsatsen?
Och för detta är nu Nato villig att sända trupp för att försvara?
Men hur beskriver Sveriges största dagstidning, Dagens Nyheter detta vanhelgande?
Läs den noggrant politiskt redigerade utvalda rubriken. Där utpekas kyrkan som banditen, inte banditerna som vanhelgar de ukrainska och ryska människornas tro, oavsett nationalitet och språk. Det som förenar dem är tron, som den ukrainska staten nu förvägrar dem att be till:
De ”Rysktrogna VÄGRAR lämna klostret i Kiev”, påstår DN.
Men som universiteten är kloster och kyrkor i praktiken autonoma platser, naturligtvis får de inte bryta mot lagen, men att be till sin Gud och sin tro är inte att bryta mot lagen.
Däremot handlar det om att de styrande till varje pris vill utrota rent fysiskt allt ryskt. Som de 18 miljonerna böcker med ryska författare eller till och med ”blandade” författare, där en är rysk och modern eller fadern ukrainsk.
Bokbålen i Tyskland under Hitlerfascismen ligger inte alls så långt borta i historien att de är bortglömda.
TRE VIDEO:
De ortodoxa kyrkorna i Ukraina vanhelgas. När får vi se det i DN?
Väst' dubbelmoral och framtiden för idrotten, samma Väst som är ”inblandade i sjuttio krig och väpnade konflikter” de världen!
Att vissa europeiska regeringar avvisar att ryska och vitryska idrottare
ska återvända till internationella tävlingar är ”beklagligt” och visar deras ”dubbelmoral”,
kritiserade presidenten för Internationella olympiska kommittén (IOC), Thomas
Bach.
”Det är beklagligt att se att dessa regeringar inte vill respektera
majoritetens vilja inom den olympiska rörelsen och idrottens autonomi”, sade
han.
Dessutom beklagade han dessa staters ”dubbelmoral” när det gäller
idrottare, vars länder för närvarande också är ”inblandade i de andra 70 krigen
och väpnade konflikterna”, i världen.
När det gäller anslutningen av ryska och vitryska idrottare till de olika
turneringarna, påpekade Thomas Bach att det nu kommer att bero på varje
idrottsförbund och uppmanade regeringarna att inte ingripa i dessa beslut.
”Det kan inte vara upp till regeringar att bestämma vilka idrottare som kan
delta i vilka tävlingar. Om så vore fallet skulle det vara slutet på
världsidrotten som vi känner den”, sa han.
Källa: - RT på spanska
En bipolär spansk
socialdemokrat?
I juni 2022 stod Sanchez som värd för Natos Konferens i Madrid där det nya
strategiska konceptet antogs. Kina utpekades som en ”utmaning” mot Väst'
intresse, värden och säkerhet. Och idag, just nu i Peking svär samme spanske
socialdemokrat trohet mot sina kinesiska värdar och garanterar att Spanien ”är
en pålitlig partner” och erbjuder Kina sina tjänster.
”Spanien och Europa är fullständigt förlorade i den geopolitiska agendan”,
är sensmoralen i grafiken.
Det är det mest diplomatiska man kan säga om den europeiska
Huvudkrymparligans mest framstående språkrör.
En stat och regering med egen
identitet!
Sydafrika kommer inte att bryta sina band med Ryssland på begäran av andra
länder, har den afrikanska nationens minister för internationella relationer
och samarbete, Naledi Pandor, förklarat.
”Det finns några som inte vill att vi ska ha relationer med en gammal
historisk vän. Vi har gjort det klart att Ryssland är en vän som vi har haft
samarbetsförbindelser med i många år”, sa Pandor.
Där ser man.
Fredliga- och handelsförbindelser för bägge parter i stället för militär
omringning av andra länder.
Allt medan Joakim Paasikivi talar om en ”militär våroffensiv i Ukraina”,
som om en gammal nästan våt dröm går i uppfyllelse.
Stridsvagnar transporteras mellan Västerås-Stockholm på trailers. Det
svenska vansinnet sprider sig i de beslutande kretsarna.
Källa: - RT på spanska
Det katastrofala ekonomiska
perspektivet för USA
Monica Crowley, tidigare USA:s vice minister för finansdepartementet:
Det är verkligen svårt att överskatta hur katastrofalt det skulle vara att
överge den amerikanska dollarn som världens reservvaluta. Sedan andra
världskrigets slut har dollarn varit en säker valuta och har backats upp av ett
par saker. Det stöddes ursprungligen av guld, men president Nixon avbröt
guldmyntfoten. Under de senaste 50 åren har dollarn inte längre backats upp av
någon tillgång, utan den har backats upp av USA:s styrka och ekonomiska makt
och det faktum att olja alltid har handlats i dollar. Om det skulle ta slut
skulle det innebära slutet för den amerikanska dollarn.
Det finns en kombination av negativa faktorer. Att vara världens
reservvaluta har varit ett verkligt privilegium, men vi har missbrukat det
privilegiet med en totalt hänsynslös finans- och penningpolitik under många år
– särskilt under de senaste två åren – och faktiskt devalverat dollarn.
Utöver det har vi nu denna ”perfekta storm” av Bidens svaghet, hans krig
mot inhemsk energiproduktion, Ukrainakriget.
[…] Och vad som skulle saknas nu – eftersom vi befinner oss i detta
avgörande ögonblick – är att Saudiarabien, som har angett att det är öppet för
detta, säger: ”Du vet, vi kommer att överväga andra valutor för att byta oljan
med. . .”. Om det hände skulle det bli en fullständig implosion av det globala
ekonomiska systemet, men definitivt av det amerikanska ekonomiska systemet. Och
om det hände skulle vi stå inför orimlig inflation, av typen Weimarrepubliken.
Om du tror att inflationen är hög just nu, vänta bara. Men viktigast: vi
skulle förlora vår ekonomiska dominans och supermaktsstatus.
Länk: Zoomen
Chao, dollar
Brasilien och Kina har ingått ett avtal om att överge den amerikanska
dollarn till förmån för sina egna valutor i handel och finansiella
transaktioner.
Det nya arrangemanget förväntas ”minska kostnaderna” och ”uppmuntra till en
större expansion av bilateral handel och underlätta investeringar.”
”KVINNOKAMP – KLASSKAMP” (Grupp
8 på 1970-talet)
Även om den 8 mars redan har passerat, anser jag att detta bidrag från den ukrainsk-chilenske författaren/kolumnisten OLEG YASINSKY är mycket värdefullt i en tid då motstridiga åsikter frodas om ”feminism”
Vladimir Ilich Lenin: Det 20:e
seklets feminist
Av Oleg Yasinsky
Den 8 mars, den internationella dagen för arbetarkvinnor, närmar sig och
jag minns en tecknad serie i en latinamerikansk tidning. Det var en elegant
kvinna som finslipade sina naglar och skrek åt sitt hembiträde: ”María! Ge mig min
kappa, jag är sen till feministdemon.”
Den feministiska vågen i västvärlden, genom majoriteten av dess språkrör,
talar om för oss om ”vad som är revolutionärt” med dess rörelse och om det ”nya
paradigmet” som överskrider de kulturella och sociala skillnaderna mellan ”dessa
generationer”. Vissa har till och med varit snabba med att säga att det är
förra seklets ”enda sanna revolution”. Men inför varje tvivel, varje
ifrågasättande eller fråga, stöts de omedelbart tillbaka med anklagelser och
hårda domar. Det mildaste de kommer att säga är att denna kritik kommer från
konservativa, försvarare av patriarkatet och grottmansmachismo. Således faller
man lätt in i den värsta paranoia och börjar tro att försvinnandet av den
tecknade filmen som just beskrivits från sociala nätverk inte är resultatet av
min enkla oförmåga att hitta den, utan en del av en konspiratorisk plan (en
till av många som redan har bevisats) .
Innan jag fortsätter vill jag förtydliga att det fortfarande förekommer
brutal diskriminering av kvinnor i stora delar av världen. Det finns också
många andra: ursprungsfolkens, ungas och äldres, sexuella minoriteters, etc.
Och naturligtvis är kampen mot denna diskriminering och alla typer av
ojämlikheter och orättvisor rättvis, nödvändig och förtjänar vårt fulla stöd.
Men vad händer när det rättvisa i kampen förvrängs, återvinns och sprids av
maktsfärerna, passiviserar dess mest revolutionära del och gör dem användbara
för systemet i syfte att avleda oss till den sida som passar det?
Den nuvarande orsaken till ekonomiska och kulturella relationer baserade på
diskriminering och ojämlikhet är inte ett abstrakt ”patriarkat” eller ”machismo”,
som problemet brukar presenteras, utan det nyliberala kapitalistiska systemet.
Den välkända amerikanska feministen och filosofen Nancy Fraser definierade
i sin artikel den 14 oktober 2013, publicerad i The Guardian, under titeln ”Hur
en viss feminism blev en tjänare av kapitalismen och sättet att rätta till den”,
detta problem på följande sätt. :
”För mig är feminism inte bara en fråga om att sätta en handfull enskilda
kvinnor i makt- och privilegierade positioner inom den nuvarande sociala
hierarkin. Den går bortom och övervinner dessa hierarkier. Detta kräver att man
utmanar de strukturella källorna till dominans av kön i kapitalismen, samhället
framför allt, institutionaliseringen av förment två typer av arbete: å ena
sidan det som kallas 'produktivt arbete', historiskt förknippat med män och
avlönat genom löner, och å andra sidan, 'verksamhetsvård', vanligtvis oavlönat och
fortfarande utförs huvudsakligen av kvinnor... Det kan inte finnas någon
frigörelse av kvinnor så länge dessa strukturer förblir intakta”.
Dessa klarsynta och modiga ord tar oss tillbaka i historien till ett annat
ögonblick i samma kamp.
Många människor som idag kallar sig ”feminister” skulle bli mycket
förvånade över att få veta att deras rättvisa krav i dag gick i uppfyllelse,
och det för mer än ett sekel sedan, i det avlägsna Ryssland.
De första dekreten från den ryska
socialistiska revolutionen handlade om:
·
Borgerligt äktenskap och skilsmässa,
·
förutom att minska ARBETSDAGEN till ÅTTA
TIMMAR.
·
Nattarbete för kvinnor och män under 16
år, underjordsarbete för kvinnor och ungdomar av båda könen under 18 år samt
övertidsarbete för alla kvinnor och män under 18 år FÖRBJÖDS.
·
I december 1918 stiftades en lag som
garanterade att kvinnliga arbetare hade rätt till MAMMALEDIGHET på 112 dagar, 8
veckor före och 8 veckor efter förlossningen, MED FULL LÖN, och förutom det;
·
En garanti för att alla kvinnliga
arbetare gavs rätten att AMMA SITT BARN 30 minuter med VILA VAR TREDJE TIMME.
·
Dessutom beviljades varje arbetare för
hela laktationsperioden ytterligare ett månatligt bidrag för hela
laktationsperioden.
·
Även efter förlossningen gavs ett
särskilt bidrag motsvarande en fjortondagarslön, för kläder och andra utgifter
för barnet.
”För exakt 100 år sedan, 1923, var
Sovjetunionen den första staten i historien att anta en lagstiftning mot
sexuella trakasserier av kvinnor: det innebar ett fängelsestraff på upp till 5
år för dem som utnyttjade det materiella eller professionella beroendet genom
att han tvingade eller pressade henne tillfredsställa sina sexuella önskningar.
Den 6 november 1919 skrev Lenin i sin artikel 'Sovjetmakten och kvinnornas
ställning';
”. . . Kvinnans ställning belyser på det mest påtagliga sätt skillnaden
mellan borgerlig demokrati och socialistisk demokrati, och ger ett utmärkt svar
på det problem som tagits upp... kvinnor har aldrig haft lika rättigheter med
män, inte på någon plats i världen, inte i något av de mest avancerade
länderna, och detta, trots att det har gått mer än 125 år sedan den stora
franska (borgerligt-demokratiska) revolutionen... Borgerlig demokrati är
demokratin av pompösa fraser, av högtidliga ord , liberala löften, storslagna
paroller om frihet och jämlikhet, men i praktiken döljer allt detta bristen på
frihet och ojämlikhet för kvinnor, bristen på frihet och ojämlikhet för
arbetare och exploaterade... Där kan inte ”jämlikhet” existera, det existerar
inte och kommer aldrig att existera jämlikhet mellan förtryckare och
förtryckta, mellan exploatörer och exploaterade. Det kan inte finnas, existerar
inte och kommer aldrig att existera sann ”frihet” så länge kvinnor är fjättrade
av mäns juridiska privilegier, och så länge arbetarna inte har befriat sig från
kapitalets ok, så länge de arbetande bönderna inte frigör sig från
kapitalistens, godsägarens och köpmannens ok”.
Och den 8 mars 1921 skrev han i Pravda:
”. . . Eftersom, under kapitalismen, är den kvinnliga hälften av
mänskligheten dubbelt förtryckt... Den arbetande kvinnan och bondekvinnan
förtrycks av kapitalet, och dessutom även i de mest demokratiska borgerliga
republikerna inte har fullständiga rättigheter, eftersom lagen förvägrar dem
jämställdhet med män. Detta för det första, och för det andra, viktigast av
allt, de förblir i ”hemslaveri”, de är ”hemmets slavar”, de lever överväldigad
av det elakaste, otacksammaste, svåraste och mest förödande arbetet:
matlagningens och i allmänhet den enskilda familjens hushållsekonomi.”
DEN sovjetiska BOLCHEVIK-REVOLUTIONEN skar av rötterna till kvinnoförtrycket och ojämlikheten så djupt som inget enskilt parti eller revolution i världen någonsin har vågat beskära dem. Detta är bara det första steget mot kvinnors frigörelse... Men nej. Den borgerliga republiken, även den mest demokratiska, vågade aldrig någonsin ta även detta första steg. De vågade inte av rädsla för den heliga ”privategendomen”.
I den nuvarande feministiska pressen är de få omnämnandena av den
bolsjevikiska revolutionen och Lenin vanligen inramade i den vanliga
antikommunistiska klichén, omgiven av skvaller om rysk machismo,
arbetarbrutalitet och bondeokunnighet, med fullständig ignorering av historien
före och efter Oktoberrevolutionen, mycket mer det ryska folkets egenheter. Hur
kan man annars förklara att i Sovjetunionen i början av 1900-talet hade kvinnor
fler rättigheter och mer utbildning än i något ”1:a världensland” på den tiden;
att den första kvinnan i rymden var den sovjetiska textilarbetaren Valentina
Tereshkova; att det än idag finns lagar i Ryssland som skyddar moderskap,
arbetande kvinnor, mycket mer än i något nuvarande västerländskt samhälle; att
relationer av ömsesidig respekt mellan män och kvinnor är en del av den djupt
rotade sovjetiska kulturen, upprätthållen även årtionden efter Sovjetunionens
försvinnande.
Denna karikatyr som en del av västerländsk feminism målar upp, med bilden
av den förtryckande manliga eller patriarkala besten, verkar mer vara ett manus
till en film om ett könskrig, än en förståelse för att modellerna för vårt
beteende är betingade av produktionsförhållanden och det historiska
sammanhanget.
Om vi tittar på vårt förflutna kommer vi att förstå att frigörelsen av
kvinnor är oskiljaktig från mänsklighetens befrielseprocess, vilket är omöjligt
utan en djupgående förändring av den ekonomisk-sociala modellen som splittrar
och manipulerar oss.
Glad 8 mars, kära läsare!
