Det ”nordkoreanska
spöket” för NATO:s eskalering av kriget
I den bifogade videon ser vi två ukrainska ”buggies” i Kursk-regionen bli utslagna i likhet med den ukrainska
Kamizake-expeditionen i Kursk. Men trots att den ukrainska militären drar sig
tillbaka och inte ens har tid att ta med sig sina döda vapenbröder som ligger
kvar på slagfältet, används den nu av Pentagon & Wall Street för
att eskalera kriget och inkassera ytterligare miljarder dollar, nu med
förevändningen av det ”nordkoreanska spöket”. Och i det destruktiva
teaterstycket återfinns cirkusens sedvanliga pajaser.
”Först upptäcktes de två av en spaningsdrönare, varefter en
FPV-drönare med fiberoptik flög för att attackera och tack vare att fordonen
parkerades intill varandra uppnåddes en ”dubbel effekt”, skriver den kubanska
militäranalytikern Wofnon på sin Telegram-kanal.
Både ryska men även ukrainska Telegramkanaler publicerar
massor av videosekvenser över stupade, övergivna ukrainska soldater från den
ukrainska 'Kamizake-operationen' som invasionen av den ryska Kurskregionen har
inneburit. Det är sekvenser som allmänheten bör förskonas emot, för de
illustrerar krigets fasa.
DE TVÅ `BUGGIESEN´ SLÅS UT
MEN DET ÄR OBEGRIPLIGT att regeringen, Försvarsmakten
och medierna, där DN är outstanding fortsätter predika en militär lösning på en
konflikt som INTE inleddes för ”1000 dagar” sedan, utan i början av februari
2014 och som kulminerade med den fascistiska statskuppen den månaden,
inspirerad och finansierad, enligt Obamas utsände, Victoria Nuland med
fem miljarder dollar.
Men 'väst' eskalerar nu konflikten och ger grönt ljus till
Zelinski att beskjuta ryskt territorium med långskjutande missiler från USA,
Frankrike, Tyskland och Storbritannien med den löjeväckande och pinsamma
förevändningen om ”förmodade nordkoreanska trupper på ryskt territorium”.
Jaha.
OCH I SVERIGE HAR VI nu USA-trupper, inte bara i
Norrbotten utan på 17 platser över hela vårt 454,000 kvadratkilometer stora och
vackra land. Dessutom påstås vi nu vara tryggare som medlemmar i Nato trots att
vi få per automatik blir ett nytt militärt mål i Europa.
Men de påstår från Rosenbad och Försvarsmakten att vi trots det är tryggare trots att Jänken vägrar uppge om han hade kärnvapen i reskoffertarna när han anlände på det som under över 200 år var en alliansfri stat.
Ingressen i DN:s ledare stämmer in med nästan kuslig exakthet, men på den sionistiska mördarmaskinen i Palestina och Libanon. Men där kniper Tel Avivs propagandamaskin på Marieberg käft.
”NORDKOREANSKA SOLDATER i Kursk”? påstår rubrikerna. Och
USA:s gigantiska militärbaser i Europa, som till exempel Rammstein, i Tyskland,
vem skriver ledare i DN på det temat?
”There are more than
9,000 military members and Department of Defense civilians within the 86th
Airlift Wing, bringing with them more than 12,000 family members. In total, the
KMC is comprised of 13,000 military members, 9,000 Department of Defense
civilians, and their more than 25,000 family members.18 Oct 2024”, enligt
Wikipedia [1].
Ska vi fortsätta uppräkningen av USA/Natobaser i land efter land i Europa som ligger som på ett pärlband runt den ryska federationen?
Men låt oss avsluta uppräkningen i Sverige, där något som heter Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) igår, som ”av en tillfällighet” sammanföll med ”de 1000 dagarna av
den fullskaliga invasionen av Ukraina”, injekterar svensken med den
psykologiska dosen om att nu står kriget på lur utanför Gotland och nu ska vi
bunkra upp med konserver och vattenhinkar och kasta ut gamla pinaler från våra
källarförråd för att använda de som skyddsrum. I tron att vi skulle överleva
nedfallande atombomber, på minst 17 platser, väl utspridda i Sverige.
ÄR DET NÅGON SOM fortfarande funderar på varför krigsaktivisterna i den tyska regeringen, framför allt de Gröna befinner sig med en fot i den politiska graven just för att ha deltagit i vad Angela Merkel uppgav var ett sabotage mot möjligheterna av att åstadkomma en FREDLIG lösning på konflikten 2014 i Ukraina?
- - - - - - -
LÄS MER:
'American Thinker': ”Ironiskt nog ville alla ha detta krig utom Putin”
https://ukraina-donetsk.blogspot.com/2024/11/american-thinker-ironiskt-nog-ville.html
- - - - - -
Såväl Merkel som den dåvarande franske presidenten François
Gérard Georges Nicolas Hollande erkänner att sabotaget mot Minsk-avtalet
2014–2015 handlade om att vinna tid och ge Nato/USA tid för att bygga upp de
väpnade ukrainska styrkorna och i sinom tid erövra Donbass, som vägrade att
erkänna den fascistiska statskuppen i Kiev.
Hade EU, Nato, USA och naturligtvis den korrumperade junta
som valdes i Kiev tillämpat och uppfyllt Minskavtalen och gett de två ukrainska
rysktalande regionerna Donetsk och Luhansk rätt att tala ryska och den autonomi
som alla var överens om, hade de två utslagna 'buggies' och hundratusentals
andra ukrainare kunnat fira julen 2024 med sina familjer. De två regionerna
hade fortsättningsvis varit delar av Ukraina.
Men Nato, Biden, Johnson, Paasikivi, Wolodarski och resten
av den krigsaktivistiska kamarillan var och är inställd på att ”Ukraina ska
slåss till den siste ukrainaren”.
Var det inte så han sa, Boris Johnson när Zelinski och Kiev
stod i begrepp i april 2022 i Istanbul, som en sista åtgärd för att förhindra
kriget att underteckna en överenskommelse om Ukraina.
OCH NU ÄR DESSA DÖDENS krafter euforiska för att
Zelinski har fått grönt ljus att avfyra långskjutande missiler mot ryskt
territorium för att ”få ut nordkoreanska trupper från RYSKT territorium”! De
har inte lärt sig ett smack av historien. Och det vet det tyska folket som
kommer ge den politiska krigsaktivismens krafter en bitter läxa den 23 februari,
2025, ironiskt att det är dagen efter de ”tre åren” av krig.
Huvudkrymparligan firar nya segrar tillsammans med dagens
version av general Pyrrhus.
Dick Emanuelsson
[1]
Rammstein
https://www.ramstein.af.mil/About/Fact-Sheets/Display/Article/303604/86th-airlift-wing/
'American Thinker':
”Ironiskt nog ville alla ha detta krig, utom Putin”
Alla utom Ryssland ville ha konflikten i Ukraina, skriver Alexander Markovski, frilansskribent för den konservativa nättidningen ”American Thinker” och senior stipendiat vid London Centre for Political Research (LCPR) i New York, i sitt inlägg ”Ukraine: An Expendable Country May Soon Run out of Expendables” [1]. Krönikan, som han skrev den 31 juli 2023 förutspådde för 15 månader nästan med en kuslig exakthet vad vi nu inför öppen ridå ser händer i Ukraina.
RAND, den till Pentagon knutna ThinkThank-byrån den 27 december 2021, sex dagar efter att Putin hade gjort en sista vädjan till Ukraina och Nato att utesluta alla planer på ukrainskt Natomedlemskap. |
Ukraina: ”Ironiskt nog ville alla ha detta krig utom Putin”
Henry Kissinger: ”Att vara en fiende till Amerika kan vara farligt, men att vara en vän är ödesdigert”!
Av Alexander G. Markovsky
Publicerat i The American Thinker den 31 juli 2023
Precis innan den ryska invasionen av Ukraina sa ordföranden för de gemensamma stabscheferna (i USA) general Mark Milley till lagstiftarna att Kiev skulle kunna falla inom 72 timmar om en fullskalig rysk invasion av Ukraina äger rum. Men varför, om USA förväntade sig att Ukraina skulle kollapsa, stoppade inte Nato den förestående konflikten genom att erkänna att Nato inte hade för avsikt att låta Ukraina gå med i alliansen? Då skulle Moskvas säkerhetsproblem som härrör från Natos expansion österut tas upp, och Putin skulle inte ha haft någon anledning att attackera Ukraina.
Är inte det vad som förväntas av alliansen vars uttalade uppdrag är:
”Nato är en aktiv och ledande bidragsgivare till fred och säkerhet på den internationella scenen. Den främjar demokratiska värderingar och är engagerad i en fredlig lösning av tvister”.
Men efter Berlinmurens fall lanserade Nordatlantiska Fördragsorganisationen sig över hela världen i en våg av ideologisk upphöjelse för att omforma världen kring västerländska värderingar. Världen har sett jakten på Natos nya uppdragsförklaring på Balkan, Libanon, Somalia, Afghanistan, Irak, Syrien, Libyen och nu i Ukraina.
Nato stänger dörren
Efter det förödmjukande nederlaget i Afghanistan behövde Nato ytterligare ett krig för att rättfärdiga sin existens. Detta krig var tänkt att stå i kontrast till tidigare Nato-olyckor. Det skulle vara skarpt och kort utan västerländska offer. Och den här gången skulle Nato vinna.
Natos ledare verkade njuta av utsikten till krig. När Putin i december 2021, i ett sista försök, krävde att Nato skulle stoppa expansionen österut och åtog sig att inte släppa in Ukraina i Nato, avvisade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg arrogant all diskussion om ämnet.
NATO mot Ryssland, plus ett antal stater som då inte var medlemmar som Sverige och Finland. Till synes ett stort övertag, men. . . . |
Inget hindrade Zelenskij från att undvika kriget heller. Om han hade avsagt sig sin begäran om medlemskap i Nato skulle det ha tillfredsställt Moskvas krav och invasionen skulle ha stoppats. Men de korrumperade härskarna i Kiev motiverades inte av oro för Ukrainas stabilitet och integritet. De kände mer för miljarderna i ekonomiskt och militärt bistånd och obegränsade möjligheter till personlig berikning.
Vissa européer, som var förlamade för hämnd för århundraden av nederlag och förnedring, såg en möjlighet till repressalier, särskilt utan direkt militär inblandning. Biden såg fram emot att frigöra sig från Afghanistan och göra den ukrainska krisen till en vändpunkt i hans presidentskap.
Ironiskt nog ville alla ha detta krig utom Putin.
FAKTUM ÄR ATT NATO utformade en vågad satsning. Strategin var att Amerika och dess allierade skulle provocera Moskvas invasion och använda den som förevändning för att införa förödande sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna var tänkta att lamslå den ryska ekonomin och skapa inhemsk press på president Putin, vilket skulle tvinga honom från makten. Putins utträde skulle skapa ett maktvakuum, vilket skulle försvaga Ryssland geopolitiskt. Vad som skulle hända med Ukraina var irrelevant; det fungerade som bete.
Men Natos strategiska genier misslyckades igen. Ukraina kollapsade inte, sanktionerna nådde inte det önskade resultatet och Nato sögs in i ett proxykrig med Ryssland.
Denna nyktra verklighet tvingade Nato att omforma konflikten och komma med en ny strategi. Den nuvarande strategin är centrerad på ett utdraget utmattningskrig för att försvaga Ryssland ekonomiskt och militärt och tvinga det till någon form av kapitulation. Eftersom kriget rasar på ukrainsk mark betalar Ukraina ett förödande mänskligt och ekonomiskt pris. Ungefär hälften av befolkningen på 35 miljoner har lämnat landet eller dödats eller invalidiserats. Dess infrastruktur, som tog omkring 200 år att bygga, håller på att förstöras, ekonomin är praktiskt taget ödelagd, och vad som brukade vara Europas ”kornbod” antog nyligen en lag för att odla marijuana.
Landet är i ett tillstånd av materiell nöd som är beroende av internationell hjälp för sin överlevnad. Zelenskij har vandrat med utsträckt hand runt om i världen och bett om militär och ekonomisk hjälp. Skamligt nog blev detta lidande land med en välutbildad befolkning ett tiggarland. Zelensky klär sig till och med som en tiggare.
Zelenskij anser att eftersom han främjar västerländska intressen bör det finnas ömsesidiga skyldigheter. Han ser landets räddning i att gå med i Nato och EU, bli antagen och få internationell välfärd. Dessutom förväntar han sig att väst kommer att erbjuda hundratals miljarder dollar för återuppbyggnad.
Zelinski förnedras i Vilnius
Ett NATO-möte nyligen i Vilnius, Litauen, hällde kallt vatten över Zelenskys ambitioner. Eftersom kyrkogårdar över hela Ukraina snabbt håller på att ta slut, vägrade NATO ens att utfärda en inbjudan om medlemskap. Zelensky, som har kandiderat för NATO-medlemskap som en vinthund som tävlar för att fånga en mekanisk kanin (video här), verkade inse att drömmen om att Ukraina någonsin skulle bli NATO-medlem hade dunstat och med eftertryck ventilerade hans frustration till Natos ledarskap.
Men Natos ledare, som är helt nöjda med att undvika en konfrontation med kärnvapen och låta ukrainare slåss, tog inte lätt på Zelenskis utbrott. Vissa är missnöjda med att Ukraina fick utstå det ryska första överfallet. Om vi ska tro general Mark Miley så planerade inte Nato ens för ett självständigt Ukraina.
Så när vasallen vågade höja sin röst mot sina feodala herrar, var president Biden tvungen att visa honom sin plats:
”De dåliga nyheterna för dig är att vi inte går någonstans. Du är fast hos oss”, sa han till Zelensky. På icke-diplomatisk engelska heter det i stället; nu jävlar ska ni fortsätta slåss så länge vi tillhandahåller er vapnen och ni står för `expendables´ [läs soldater som ”förbrukningsartiklar”, i klarspråk; ”kanonmat”], beroende på vilket som tar slut först. Ni har ingenstans att ta vägen [¡SIC!].
Ukrainas ”ödesdigra” öde
Även om båda sidor i slutändan nöjde sig med nya vapenlöften och bekräftade fortsatt ekonomiskt bistånd, berövade NATO-mötet Zelenskij den omedelbara politiska vinst han eftersträvade. Zelenskij kunde dock inte återvända hem tomhänt från en sådan skamresa”: ”Vi återvänder hem med ett bra resultat för vårt land, och mycket viktigt, för våra soldater,” sa han i en video som publicerades efter hans återkomst. Ändå kommer hurtiga tal inte att förändra Ukrainas öde. Genom att tillåta Ukraina att bli inblandad i en konflikt med Ryssland begick Zelenskij en av de största vanvettiga misstag som kan begås av en statschef. Som ett resultat kommer Ukraina att ansluta sig till listan över länder som USA har lämnat i ruiner.
HENRY KISSINGER skrev efter Vietnamdebaclet: ”Att vara en fiende till Amerika kan vara farligt, men att vara en vän är ödesdigert.” Zelensky är på väg att begripa detta. Och det finns en annan lärdom från Vietnam som han bör ha i åtanke. Den 2 november 1963 mördades Ngô Đình Diệm, Sydvietnams president, vars politik orsakade missnöje i Washington, i en USA-stödd kupp.
Även om det vid det här laget hade spillts mer blod i Ukraina än i alla europeiska konflikter sedan andra världskriget tillsammans, visade organisationen ”som engagerat sig för en fredlig lösning av tvister” ingen beredskap att diskutera en fredlig lösning av konflikten.
Dessutom har Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock avvisat möjligheten att förhandlingar ska föras med Ryssland. Liksom de flesta europeiska ledare är hon inte en historieforskare; annars skulle hon ta rådet av sin store landsman Otto von Bismarck, som skrev: ”Politikens hemlighet? Gör ett bra fördrag med Ryssland.”
Översättning: Dick Emanuelsson
Om skribenten/författaren Alexander G. Markovsky:
Alexander G. Markovsky är senior stipendiat vid London Centre for Policy Research, en konservativ tankesmedja som undersöker nationell säkerhet, energi, riskanalys och andra offentliga politiska frågor. Han är författare till ”Anatomy of a Bolshevik” och ”Liberal Bolshevism: America Did Not Defeat Communism, She Adopted It.” Mr. Markovsky är ägare och VD för Litwin Management Services, LLC. Han kan nås på alex.g.markovsky@gmail.com