 |
| Efter den senaste skandalen, där ukrainska militärer lade upp hemliga
operativa data från den ukrainska försvarsmakten på Microsofts/Gates´ ChatGPT, har
en ström av nya ukrainska militära data kunnat ses på kinesiska DeepSeek, som
naturligtvis är förbjuden hos USA-militären. Nu föll polletten ned varför det
kapitalistiska mediemonopolets Schibsted Media förbjuder sina journalister
`å det starkaste´ från att använda verktyget och ber dem som redan
gjort det att rapportera in detta”, som vår medlemstidning Journalisten noterade
i sin senaste edition. Nu väntar vi på beskedet från ägarna i Marieberg och det
statskontrollerade SvT att också kollegorna där förbjuds att använda DeepSeek,
vilket ”Ambassaden” på Djurgården har deklarerat för Pål Jonson och Stenergard,
enligt våra källor. Den här ”Novellen” är spännande och fortsättning följer,
som han alltid sa, den illmarige Alfred Hitschocks efter sin lördagsdeckare. |
När DN:s
Winiarski rentvättar USA-imperialismens folkmordskrig
Av Dick Emanuelsson
Ta en titt på ovanstående dagens ledarkommentar i Dagens
Nyheter. Även om artikeln är låst så ska rubriken och ingressen ge en
fingervisning om innehållet.
Det är den klassiska subtila journalistiken hur Pentagons
och Natos främsta propagandaorgan vänder på Orsak och Verkan och rullar
tillbaka temat, migrationen, mot andra krafter eller stater för att ta bort
uppmärksamheten mot Winiarskis och Bonniersfärens uppdragsgivare i Washington.
- Till Sverige anlände fram till 2019 över 52,000 afghaner som i dag är fler än 75,000.
- Från Syrien kom det 196,000 som tillfälliga flyktingar [1], där det bland annat finns kurder.
- Vi har tiotusentals iranier och irakier. Från det senare landet anlände ”koranbrännaren” och med honom 220,000 landsmän.
- Från Iran har det fram tills 2019 anlänt 100,000 personer.
- Från Somalia 50,000 och lika många från Turkiet som idag med födda barn i Sverige uppgår till 100,000.
- Från Ukraina cirka 35,000.
- Till Tyskland anlände det en miljon syrier efter 2015.
Varför har alla dessa miljoner människor flytt?
BONNIERSFÄREN ANSTÄLLER med med en selektiv politisk
pincett sina skribenter på den politiska redaktionen och än mer på
ledarredaktionen. Propagandister kallas de med rätta och de har att föra ut den
politiska och ideologiska ”Linjen” som ägarna vill. Annars blir det foten och
ut på gatan. DN är det svenska monopolkapitalets främsta mediala språkrör som
försvarar det bestående klassamhället i Sverige.
Men det är också en direkt megafon för Washington. Dess
portalfigur Herbert Tingsten var chefredaktör på kalla krigets 1950-tal och
förde från ledarsidorna en permanent kampanj för 1) svensk Natoanslutning och
2) en svensk atombomb. I dag är den kampanjen slutförd, med råge.
Men tillbaka till varför har alla dessa miljoner människor
flytt till främst Europa för sin överlevnad och som i dagens krönika från
Winiarski försöker utmåla det krigsaktivistiska Polen som ett offer för ”diktatorer”
där skribenten med automatik ger svaret när hen pekar ut ”Ryssland och Belarus”.
LITE IRONISKT, MEN DENNE Winiarski var en aktivist
för 40 år sedan i Södertörns FNL-grupp, det vill säga den stora rörelse som
växte fram i Sverige mot USA:s folkmordskrig i Indokina; Vietnam, Laos och
Kambodja. Miljoner dödades av napalm, stålkulebomber, splitter, från USA:s B52-plan.
Men i dag har Winiarski rollen att mörka och manipulera om
betydelsen av USA:s 17 militärbaser på svenskt territorium som med all historik
på handen för med sig kärnvapen, att manipulera och förvirra sina läsare om
Orsak och Verkan om flyktingkaravaner i Europa, om uppgifterna om de elva
miljoner människor som beräknas ha dödats av den statens krig de senaste
decennierna.
Och mannen och hans DN är framgångsrika i sin manipulering
av opinionen, det måste vi erkänna.
DAGENS DN-tema LEDER IN FRÅGAN på ett stickspår för
det riktas mot andra än själva roten till problemen: USA-imperialismens
folkmordskrig.
- Bland dem det av USA under 20 år sönderslagna Afghanistan, där DN först stödde al Qaida mot den
revolutionära regeringen i Kabul i slutet av 1970- och början av 80-talet och
därefter gav sitt stöd till USA och Sveriges deltagande på USA:s sida i kriget
mot Afghanistan.
- Hur USA först stödde den förhatliga Sha-regimen i Iran fram
tills 1979 och sedermera gick Washington över till att stödja Iraks Saddam Hussein. USA konspirerade tillsammans med Hussein som tog emot mängder av levererade USA-vapen och inledde kriget mot grannlandet Iran 1985, ett blodigt
broderskrig. Som kronan på verket vände USA Saddam ryggen och inledde två direkta krig mot Irak för att slutligen invadera och störta honom och ockupera Irak.
- Bara sanktionerna mot Irak kostade en miljon
irakier livet, bland dem en halv miljon barn, som USA:s dåvarande
utrikesminister Madeleine Albright ansåg var ”värt priset”.
- Kriget mot den sekulära staten Syrien inleddes 2011 genom USA:s indirekta invasion via al Qaida och ISIS. En kvarts miljon döda.
SLUTLIGEN; USA:s och NATO:s långsiktiga plan handlar
om att fragmentera den Ryska Federationen i 12–14 småstater lätta att manipulera
och erövra politiska allierade till USA, så som Nato gjorde med Jugoslavien
1991. Zelinski och Ukraina blev instrumentet. Putin var den siste som ville ha
kriget, skriver Alexander G. Markovsky, en antisovjetisk ryss i USA som skriver
i den konservativa The American Thinker.
Den 31 juli 2023 skrev han nedanstående utmärka
krönika som kan stå som exempel på hur krönikörer för Nato i Sverige
manipulerar verkligheten.
Markovsky rubricerat sin krönika: ”Ironiskt nog ville
alla ha detta krig utom Putin”.
Där får vi än en gång svaret på den alltid aktuella frågan om ”ORSAK och VERKAN”.
'American Thinker':
”Ironiskt nog ville alla ha detta krig utom Putin”
 |
| RAND, den till Pentagon knutna ThinkThank-byrån den 27 december 2021, sex dagar efter att Putin hade gjort en sista vädjan till Ukraina och Nato att utesluta alla planer på ukrainskt Natomedlemskap. |
Ukraina: ”Ironiskt nog ville alla ha detta krig utom Putin”
Henry Kissinger: ”Att vara en fiende till Amerika kan vara farligt, men att vara en vän är ödesdigert”!
Av Alexander G. Markovsky
Publicerat i The American Thinker den 31 juli 2023
Precis innan den ryska invasionen av Ukraina sa ordföranden för de gemensamma stabscheferna (i USA) general Mark Milley till lagstiftarna att Kiev skulle kunna falla inom 72 timmar om en fullskalig rysk invasion av Ukraina äger rum. Men varför, om USA förväntade sig att Ukraina skulle kollapsa, stoppade inte Nato den förestående konflikten genom att erkänna att Nato inte hade för avsikt att låta Ukraina gå med i alliansen? Då skulle Moskvas säkerhetsproblem som härrör från Natos expansion österut tas upp, och Putin skulle inte ha haft någon anledning att attackera Ukraina.
Är inte det vad som förväntas av alliansen vars uttalade uppdrag är:
”Nato är en aktiv och ledande bidragsgivare till fred och säkerhet på den internationella scenen. Den främjar demokratiska värderingar och är engagerad i en fredlig lösning av tvister”.
Men efter Berlinmurens fall lanserade Nordatlantiska Fördragsorganisationen sig över hela världen i en våg av ideologisk upphöjelse för att omforma världen kring västerländska värderingar. Världen har sett jakten på Natos nya uppdragsförklaring på Balkan, Libanon, Somalia, Afghanistan, Irak, Syrien, Libyen och nu i Ukraina.
Nato stänger dörren
Efter det förödmjukande nederlaget i Afghanistan behövde Nato ytterligare ett krig för att rättfärdiga sin existens. Detta krig var tänkt att stå i kontrast till tidigare Nato-olyckor. Det skulle vara skarpt och kort utan västerländska offer. Och den här gången skulle Nato vinna.
Natos ledare verkade njuta av utsikten till krig. När Putin i december 2021, i ett sista försök, krävde att Nato skulle stoppa expansionen österut och åtog sig att inte släppa in Ukraina i Nato, avvisade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg arrogant all diskussion om ämnet.
 |
| NATO mot Ryssland, plus ett antal stater som då inte var medlemmar som Sverige och Finland. Till synes ett stort övertag, men. . . . |
Inget hindrade Zelenskij från att undvika kriget heller. Om han hade avsagt sig sin begäran om medlemskap i Nato skulle det ha tillfredsställt Moskvas krav och invasionen skulle ha stoppats. Men de korrumperade härskarna i Kiev motiverades inte av oro för Ukrainas stabilitet och integritet. De kände mer för miljarderna i ekonomiskt och militärt bistånd och obegränsade möjligheter till personlig berikning.
Vissa européer, som var förlamade för hämnd för århundraden av nederlag och förnedring, såg en möjlighet till repressalier, särskilt utan direkt militär inblandning. Biden såg fram emot att frigöra sig från Afghanistan och göra den ukrainska krisen till en vändpunkt i hans presidentskap.
Ironiskt nog ville alla ha detta krig utom Putin.
FAKTUM ÄR ATT NATO utformade en vågad satsning. Strategin var att Amerika och dess allierade skulle provocera Moskvas invasion och använda den som förevändning för att införa förödande sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna var tänkta att lamslå den ryska ekonomin och skapa inhemsk press på president Putin, vilket skulle tvinga honom från makten. Putins utträde skulle skapa ett maktvakuum, vilket skulle försvaga Ryssland geopolitiskt. Vad som skulle hända med Ukraina var irrelevant; det fungerade som bete.
Men Natos strategiska genier misslyckades igen. Ukraina kollapsade inte, sanktionerna nådde inte det önskade resultatet och Nato sögs in i ett proxykrig med Ryssland.
Denna nyktra verklighet tvingade Nato att omforma konflikten och komma med en ny strategi. Den nuvarande strategin är centrerad på ett utdraget utmattningskrig för att försvaga Ryssland ekonomiskt och militärt och tvinga det till någon form av kapitulation. Eftersom kriget rasar på ukrainsk mark betalar Ukraina ett förödande mänskligt och ekonomiskt pris. Ungefär hälften av befolkningen på 35 miljoner har lämnat landet eller dödats eller invalidiserats. Dess infrastruktur, som tog omkring 200 år att bygga, håller på att förstöras, ekonomin är praktiskt taget ödelagd, och vad som brukade vara Europas ”kornbod” antog nyligen en lag för att odla marijuana.
Landet är i ett tillstånd av materiell nöd som är beroende av internationell hjälp för sin överlevnad. Zelenskij har vandrat med utsträckt hand runt om i världen och bett om militär och ekonomisk hjälp. Skamligt nog blev detta lidande land med en välutbildad befolkning ett tiggarland. Zelensky klär sig till och med som en tiggare.
Zelenskij anser att eftersom han främjar västerländska intressen bör det finnas ömsesidiga skyldigheter. Han ser landets räddning i att gå med i Nato och EU, bli antagen och få internationell välfärd. Dessutom förväntar han sig att väst kommer att erbjuda hundratals miljarder dollar för återuppbyggnad.
Zelinski förnedras i Vilnius
Ett NATO-möte nyligen i Vilnius, Litauen, hällde kallt vatten över Zelenskys ambitioner. Eftersom kyrkogårdar över hela Ukraina snabbt håller på att ta slut, vägrade NATO ens att utfärda en inbjudan om medlemskap. Zelensky, som har kandiderat för NATO-medlemskap som en vinthund som tävlar för att fånga en mekanisk kanin (video här), verkade inse att drömmen om att Ukraina någonsin skulle bli NATO-medlem hade dunstat och med eftertryck ventilerade hans frustration till Natos ledarskap.
Men Natos ledare, som är helt nöjda med att undvika en konfrontation med kärnvapen och låta ukrainare slåss, tog inte lätt på Zelenskis utbrott. Vissa är missnöjda med att Ukraina fick utstå det ryska första överfallet. Om vi ska tro general Mark Miley så planerade inte Nato ens för ett självständigt Ukraina.
Så när vasallen vågade höja sin röst mot sina feodala herrar, var president Biden tvungen att visa honom sin plats:
”De dåliga nyheterna för dig är att vi inte går någonstans. Du är fast hos oss”, sa han till Zelensky. På icke-diplomatisk engelska heter det i stället; nu jävlar ska ni fortsätta slåss så länge vi tillhandahåller er vapnen och ni står för `expendables´ [läs soldater som ”förbrukningsartiklar”, i klarspråk; ”kanonmat”], beroende på vilket som tar slut först. Ni har ingenstans att ta vägen [¡SIC!].
Ukrainas ”ödesdigra” öde
Även om båda sidor i slutändan nöjde sig med nya vapenlöften och bekräftade fortsatt ekonomiskt bistånd, berövade NATO-mötet Zelenskij den omedelbara politiska vinst han eftersträvade. Zelenskij kunde dock inte återvända hem tomhänt från en sådan skamresa”: ”Vi återvänder hem med ett bra resultat för vårt land, och mycket viktigt, för våra soldater,” sa han i en video som publicerades efter hans återkomst. Ändå kommer hurtiga tal inte att förändra Ukrainas öde. Genom att tillåta Ukraina att bli inblandad i en konflikt med Ryssland begick Zelenskij en av de största vanvettiga misstag som kan begås av en statschef. Som ett resultat kommer Ukraina att ansluta sig till listan över länder som USA har lämnat i ruiner.
HENRY KISSINGER skrev efter Vietnamdebaclet: ”Att vara en fiende till Amerika kan vara farligt, men att vara en vän är ödesdigert.” Zelensky är på väg att begripa detta. Och det finns en annan lärdom från Vietnam som han bör ha i åtanke. Den 2 november 1963 mördades Ngô Đình Diệm, Sydvietnams president, vars politik orsakade missnöje i Washington, i en USA-stödd kupp.
Även om det vid det här laget hade spillts mer blod i Ukraina än i alla europeiska konflikter sedan andra världskriget tillsammans, visade organisationen ”som engagerat sig för en fredlig lösning av tvister” ingen beredskap att diskutera en fredlig lösning av konflikten.
Dessutom har Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock avvisat möjligheten att förhandlingar ska föras med Ryssland. Liksom de flesta europeiska ledare är hon inte en historieforskare; annars skulle hon ta rådet av sin store landsman Otto von Bismarck, som skrev: ”Politikens hemlighet? Gör ett bra fördrag med Ryssland.”
Översättning: Dick Emanuelsson
Om skribenten/författaren Alexander G. Markovsky:
Alexander G. Markovsky är senior stipendiat vid London Centre for Policy Research, en konservativ tankesmedja som undersöker nationell säkerhet, energi, riskanalys och andra offentliga politiska frågor. Han är författare till ”Anatomy of a Bolshevik” och ”Liberal Bolshevism: America Did Not Defeat Communism, She Adopted It.” Mr. Markovsky är ägare och VD för Litwin Management Services, LLC. Han kan nås på alex.g.markovsky@gmail.com
